Morningblues.

Känns lite som att man är uppe mitt i natten. Det är mörkt ute nu klockan är nästan sex.
Det regnar oxå. Det börjar bli ett dystert väder. Man känner hur hösten närmar sig.
Jag har en skit skum känsla i kroppen. Det är nått som gör mig sjukt uttråkad just nu. Det måste hända nått i mitt liv. Alla dagar liknar varandra. Folk klagar på att jag lever för helgerna, men varför gör man det inte? Visst jag tycker om mitt jobb och så fast de händer liksom inte ås mkt där. Helgerna kan man göra olika saker på iaf, visst att jag kanske inte är jätte bra på de heller men möjligheten finns.

Varje morgon så vaknar jag och tänker att blä nu ska man upp och köra samma rutin som varje morgon. Jag är så otroligt trött på att klä på mig, sminka mig och kanske de värsta av allt.. HÅRET! Jag kräks nästan på de.
Ska man kanske raka av de så slipper man tänka på de varje morgon?

Skönt att man plattat håret och tittar ut genom fönstret och så regnar de..

Jag vet fan inte va de e med mig just nu, känner mig sjukt nere. Har typ glömt hur man skrattar känns de som.

Jaha men dehär vart ju ett glatt och kul inlägg..
Men jag skriver som jag känner.

Annars så ska vi ha vinkväll på lördag hos Maxe för dom som vill va me. Ja asså dehär bestämde vi typ redan i söndags för att överleva veckan. Men sen efter den här helgen så är det dax för en vit helg.

Oj jävlar i min lilla låda nu måste jag springa till bussen. Igår var den tre minuter för tidig??? Whats up with that? Ville strypa busschauffören.. typ.