Linda gav mig mumsigt skvaller. Jag vart glad. Skadeglad. Skadeglädjen kan va den bästa glädjen ibland. Andras olycka kan faktiskt va min lycka. Hur hemskt den än låter. (Kanske därför jag har så dålig karma..?)
Men personen i fråga förtjänar detta. Helt klart. Skit ska skit ha så är det bara!
Efter två sekunder visade sig att skvallret kanske inte var helt rätt. Kanske bara halvt. Eller nått? Vi vet inte riktigt.
Men jag fick va skadeglad en stund iaf. Det gjorde denna helg liiite bättre än den redan var.
Jag har alltså inget eget liv så jag gottar mig i andras olycka istället.
Min egen är för hemsk att gotta sig i. Jag förtjänar inte olycka. Men han göre. Så ere! Sådeså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar