Så är det att bo i en liten kommun...

När man som jag är uppvuxen i Väsby så har man ju koll på nästan allt och alla.
Väsby Centrum är ett sånt ställe där man hälsar på folk hela tiden och man vet skvaller om de flesta man ser. För är det nått som Väsby är riktigt bra på så är det det här med skvaller, falska som sanna spelar ingen roll. Skvaller är kul hursomhelst. Eller..?
Men de är även på gott och ont som man själv tar sig till centrum här i Väsby.
Man har många vänner i Väsby men även många man är allt annat än vän med.
Och face it bor man i Väsby så är man i centrum då och då.

Idag var jag i centrum.
Såg en som jag får ont i magen när jag ser, fortfarande. Helt galet.
Det borde släppa men det gör det inte.
Jag vände mig om och han stirrade mig rätt i ögonen så jag vände mig snabbt om igen utan att hälsa lr någonting, inte för att han egentligen förtjänar ett hej. Men det skulle ju va skönt om man kunde va lite nonchalant och bara säga hej, som att man typ inte bryr sig om allt som hänt. Men jag bryr mig, mkt.
Han har sårat mig och när jag ser honom så kommer minnena tillbaka som en smäll på käften.
Nu menar inte jag på nått sätt att jag skulle vara kär i honom men jag saknar honom trots allt. Vi hade kul en gång i tiden.
Han skulle nog vara den som lättast river den muren jag bygger upp. Min svaghet utan att jag ens kan se varför han besitter den egenskapen.

Sen gick vi tydligen förbi den värsta av alla Väsbybor som jag haft i mitt liv. Jag var så upptagen och skakis sen den tidigare händelsen så jag missade denna person totalt. Vilket ger mig lycka, denna person är hemsk. Jag hatar honom så mkt samtidigt som jag känner mig så tom gentemot honom. Men jag vill inte se honom. Han stör mig big time. Han ger mig sån ångest.
Detta är en sån person som jag önskar flyttar långt härifrån och aldrig kom tillbaka så jag slapp se fanskapet.

Hursomhelst så är detta två väsbybor som jag under perioder i mitt liv tyckt mkt om, hur sjukt det i dagens läge än verkar så har jag det.
Man ska hålla sig utanför Väsby, tänk om man varit så smart när man var yngre? (inte för att jag egentligen tänker smartare nu men men...)


Och nu kommer jag säkert få skit för att jag skrivit om dom i min blogg nu men jag skriver bara av mig jag behöver göra det ibland. Inga namn nämnda.
Att jag aldrig lär mig..